Det här med fylla
Det här med krogen
Helvete.
Uppståndelse.
En svag bild av en ensam man, en svag bild av ett liv.
Med förundran över vad som ligger i dess senare liv,
en situation i fortsatt misär,
eller en drift som leder ifrån just det.
Vi vandrar med händerna i fickorna och huvuden ner, som de odjur av obekväm sanning vi låter oss slukas av.
En förbindelse som ej går att inse, men går utmärkt att förneka.
Vi stirrar oss blinda på den starka rationella drift vi sjävla känner utan någon rådfrågning från vårat samvete.
Känslan är som en kall vind i oktober, ett tillstånd och en attityd.
Varma händer värmer inte den oskyddade, men den är oskyddade har ju inget värde ändå.
Ansvar skall tas av varje enskild individ.
Som löven faller och snön likaså skall vi ändå bestå, utan vidare betydelse, än den vi inbillar oss.
Självupptagna fittor.
En dag, ett enda ord..
En uppmuntrande kommentar bemöts bara av ett negativt hållkäften.
En fin dam med estetiska drag, sjunger med en ljuv stämma.
En samling människor som bara glänser i rusests förlamande töcken.
En abstrakt dragkraft finns bara under denna stund.
Ett folk, enade under ljudets dominans, berörda likt inget annat.
Ett är vi, sen kommer tyngden som drar oss alla ner i avgrunden.
Ett bolag, ett krav, kommersiellt och förödande.
Inget har någonsin någon mening.
Vi vandrar som spöken efter sötman från dettta ting, vad vi finner tar kål på allt hopp.
Långt nere i botten så slutar vi dock aldrig tro.
/Marcus
Hmm...
Att vara ärlig och öppen är en sak folk vill att man ska vara, men som ingen vill höra.
En ljusare tid
Solen kastar sitt kraftiga ljus mot våra ansikten, denna livskraft belägger dödens fotspår av liv under ett skoningslöst manér.
Trädens tillsynes döda grenar börjar bära på knoppar som sedan slår ut till vindens gröna dansörer.
Dofter som väcker gamla minnen, dofter som bara finns under denna tid, det är den tid,
den tid vi minns som lycklig, lycka som meningslös och underbar.
Värmen tränger sig in, överväldigande och obehaglig fast under ett mindre socialt tvång... väldigt behaglig.
Nattens ljus lyser upp allt i våran tillvaro, som blivit av tillgängligt slag.
All den vita massa som täckt upp våra stora slätter är plötsligt borta.
Vi kan röra oss fritt på landskapen och utan hinder finna ro på en plats så lik som tusen andra.
Fast på denna lilla bit jord, finna det vi inte annars kan, en slumpens fristad och en plats för framtiden att gro.
Den tid som endast står stilla medans vi bara är, och glömmer.
Marcus.
Trädens tillsynes döda grenar börjar bära på knoppar som sedan slår ut till vindens gröna dansörer.
Dofter som väcker gamla minnen, dofter som bara finns under denna tid, det är den tid,
den tid vi minns som lycklig, lycka som meningslös och underbar.
Värmen tränger sig in, överväldigande och obehaglig fast under ett mindre socialt tvång... väldigt behaglig.
Nattens ljus lyser upp allt i våran tillvaro, som blivit av tillgängligt slag.
All den vita massa som täckt upp våra stora slätter är plötsligt borta.
Vi kan röra oss fritt på landskapen och utan hinder finna ro på en plats så lik som tusen andra.
Fast på denna lilla bit jord, finna det vi inte annars kan, en slumpens fristad och en plats för framtiden att gro.
Den tid som endast står stilla medans vi bara är, och glömmer.
Marcus.
.
''Jag'' är den största formen av plural.
Köttfärs och stjärnbilder
När man ställs mot berusningens öde så blir man blöt, man kan inte annat än fylla sina sinnen med en glamorös bild av sig själv. Man kan inte finna något från sin verklighetsuppfattning som tilltalar en, annat än den där grymma jävla hockeymatchen som slutade i vinst, fast såklart beskådade man ju inte denne. Man kan bara minnas något, som inte har någon mening fast som framhäver en känsla.
Marcus - Din mammas våta dröm.
Marcus - Din mammas våta dröm.
Pessimism
Varifrån kommer du som person?, är du rik i dig själv eller fattig runt andra ?.
Du kanske är båda, du kanske är tvärtom, du kanske är bara vad vi kan tänka oss,
eller så är du ett mysterium vi inte förstår och som vi därför måste döda. Du kanske är en
fin fröjd för världen men en plåga för dig själv, vad vi vet är att vi aldrig vet.
Vi självrättfärdiga finner lätt våra vägar, men inser vid dödsbädden att allt var fel.
Medan vi osäkra alltid finner något som inte varar men har insikten att allt upprepas igen, dock i en meninglös cykel.
Nu börjar du tänka va ?.
Marcus - ''Lika intressant som en tunnelbanetabell i stockholm.''
Du kanske är båda, du kanske är tvärtom, du kanske är bara vad vi kan tänka oss,
eller så är du ett mysterium vi inte förstår och som vi därför måste döda. Du kanske är en
fin fröjd för världen men en plåga för dig själv, vad vi vet är att vi aldrig vet.
Vi självrättfärdiga finner lätt våra vägar, men inser vid dödsbädden att allt var fel.
Medan vi osäkra alltid finner något som inte varar men har insikten att allt upprepas igen, dock i en meninglös cykel.
Nu börjar du tänka va ?.
Marcus - ''Lika intressant som en tunnelbanetabell i stockholm.''
Nyårets färgstarka himmel.
Du är ett ängsligt mörker fylld med en kärna av ljus och potential.
Lys uppp din omgivning med ditt starka sken och ge klarhet till en annars, väldigt bitter tillvaro.
Dagens ego-boost produceras i samarbete med Marcus ''det flygande hästfölets' - Hedström och hans relativt rättstavade fyllosofi.
Lys uppp din omgivning med ditt starka sken och ge klarhet till en annars, väldigt bitter tillvaro.
Dagens ego-boost produceras i samarbete med Marcus ''det flygande hästfölets' - Hedström och hans relativt rättstavade fyllosofi.
Föreningarnas sal
Att du någonsin, skulle få inträda Föreningarnas sal är oroväckande osannolikt. Att samliga personer tror att detta kommer bli en möjlighet för Dig, som så många snorloskor spottat på de som ligger och sover under en tants gamla andedräkt.
En chans att göttgöra för dina synder har du fått, och en chans att göttgöra för dina synder har du förbrukat, under månens glansiga sken. Den med förmån att skydda och vårda ditt hurvliga liv bryr sig inte om Dig, eller dina handlingar. Du är lämnad. Förevigt. Som en bajsklutt som en förtvivlad kamel släppt på en tanig sanddyna i Saharaöknen. Dömd att lukta jävel och stekas tills du förvandlas till något ännu värre än en bajsklutt. Bajskluttskungen är dig inte nådig.
/ Med detta så vill alejandro, den Allsfäktige säga God Julnatt och midnatt råder
En chans att göttgöra för dina synder har du fått, och en chans att göttgöra för dina synder har du förbrukat, under månens glansiga sken. Den med förmån att skydda och vårda ditt hurvliga liv bryr sig inte om Dig, eller dina handlingar. Du är lämnad. Förevigt. Som en bajsklutt som en förtvivlad kamel släppt på en tanig sanddyna i Saharaöknen. Dömd att lukta jävel och stekas tills du förvandlas till något ännu värre än en bajsklutt. Bajskluttskungen är dig inte nådig.
/ Med detta så vill alejandro, den Allsfäktige säga God Julnatt och midnatt råder
En flod av misstankar rinner mot den försvarslöse kalven av marinad
När ubåtens innanmäte förtärts utav maskar utan dess like, kan inte känslorna svalla likt de gjorde den gången då Fru Andersson åt sin gamle fars malätne hatt. Att fysikens lagar icke skulle kunna brytas, är ett förträffande påstående. I och med att det inte är sanningsenligt. En av dessa fysiklagar innebär att enes ansikte ej skulle kunna bolma upp och expoldera vid extremt tillförsedd ilska, vilken provocerats utav annans handling. Fysikens lag har bevisats falsk, i vissa tillfällen. Nämligen så exploderade mitt face och det sprutade snor och hjärna överallt, särskilt på allt.
Med hälsningar, kanske icket så vänliga, från Alehandoor, Den Allsfäktige
Med hälsningar, kanske icket så vänliga, från Alehandoor, Den Allsfäktige
Vardagens tyngd och tjusning.
Upplysta fönster och blommiga gardiner är allt våra dumma ögon ser, medan ytligheten och meningslösheten, skoningslöst ler.
Taget från ett ointressant sammanhang, inbillar vi oss något, i förmodan byggt på ett lögnaktigt resonemang.
Marcus - ''Självutnämnd professor i kunskapen om äppelcider vinäger '' Hedström
Taget från ett ointressant sammanhang, inbillar vi oss något, i förmodan byggt på ett lögnaktigt resonemang.
Marcus - ''Självutnämnd professor i kunskapen om äppelcider vinäger '' Hedström
En årstid, ett väder.
Jag trivs i dimmans givande töcken, det ger oss en chans att söka och upptäcka samt reflektera, fast man finner endast vissheten i solens starka och förbluffande sken.
Marcus ''den måttligt tilltalande under kontrollerade omständigheter'' - Hedström .
Marcus ''den måttligt tilltalande under kontrollerade omständigheter'' - Hedström .
Det här med att ragga på krogen
Där stod jag ännu en gång, där landet möter vattnet.
Men vars är båten?
Upprymd över naturens skönhet, du. Paralyserad över ruset.
Där är båten.
Årorna var kalla, slitna som förmultnade träpelare.
Dessa pelare hade vid tidigare tillfälle hållit upp en mäktig kaj som förenade våran kontakt.
Ute på det öppna, oskyddad från tryggheten drog jag mig ut på den vågiga ytan, där återfanns den söta och euforiska föreningen.
En sydlig bris uppstod, fort riktad åt nordost och blåsten särade på de tusen hårstrå som döljer mitt ständigt svullnande synda-bihang.
Dess riktning spred sig åt väst och hamnade återigen någonstans om norr. Likaväl vinden.
Fram och tillbaka gungade båten, försatt i trans och omedvetande, innan.
Verkligheten slog in, årorna var borta. Jag drev som flyttimmer ute på det skräckinjagande havet.
Båten tog i botten vid landets kant, och jag insåg att någonstans under den här osynliga kraftens verkan så försvann ditt intresse.
Nu lever blott ett minne av händelsen kvar.
Men varför har jag fortfarande erektion?
/Marcus - Lika djup som en blåvals vattenfylda anus.
